Studiehandledning till Hedersförtryck

Berättelser från Sverige och världen

Inledning
Boken Hedersförtryck. Berättelser från Sverige och världen är en antologi som består av tre olika delar. Inledningsvis är det de som drabbats av hedersförtrycket som kommer till tals och berättar om sina liv. Det är bitvis en tung och plågsam läsning, men intervjuerna handlar också om människor som lyckats frigöra sig från hedersförtrycket.

Vi är säkra på att läsaren kommer att upptäcka hur dominerande hedersförtrycket kan vara i en människas liv och hur det kan följa en människa från morgon till kväll och från vaggan till graven.

De som har gjort sig fria från hedersförtrycket har kämpat hårt både med sig själva och mot en fientlig omgivning. Hedersförtrycket genomsyrar livet från förskolan, genom ungdomen och skolan, påverkar yrkesval, äktenskap/skilsmässor, barnafödande och barnens uppfostran. Det
reproduceras från generation till generation.

Hedersförtrycket genomsyrar vardagen. Dess normer varierar i styrka och synlighet och tar sig inte sällan uttryck i psykiskt och fysiskt våld. Dess yttersta konsekvens är hedersmordet. Flera av hedersförtryckets konkreta uttrycksformer redovisas i boken Hedersförtryck.

Berättelser från Sverige och världen.

Sedan mordet på Fadime Sahindal har det pågått ett intensivt arbete för att förmå politiker och myndigheter att inse hur vittförgrenat hedersvåldet är och hur viktig frågan om hedersförtrycket och hedersvåldet är. Det påverkar både direkt och indirekt hela samhällsutvecklingen.

Kampen mot hedersförtrycket och hedersvåldet har hittills varit otillräcklig och mött ett motstånd som i faktahänseende och i teoretiskt avseende varit minst sagt grumligt. Hittills har dock kampen resulterat i att några nya lagar stiftats. Detta är bra men otillräckligt. Lagar skall också tillämpas. Medborgare och myndigheter måste känna till dem och inse vilken fara hedersförtrycket är för vår demokrati och hur det undergräver respekten för mänskliga rättigheter.

Kampen mot hedersförtrycket i offentligheten står som hårdast inom skolan, socialtjänsten, polisen och rättskipningen samt även inom forskningen på olika områden. Denna andra del av vår antologi handlar om vad som gjorts och om vad som bör göras i kampen mot hedersförtrycket från myndigheternas sida och vilka problem man där brottas med.

Vår antologi avslutas med en serie kortare artiklar som tar upp aktuella ämnen som pekar på att hedersförtrycket och hedersvåldet inte är en liten skitfråga i samhällsmarginalen utan ett vittomfattande internationellt problem som måste bekämpas – inte minst därför att allt färre problem inte kan lösas enbart på nationell nivå. Perspektivet måste när det gäller kvinnors belägenhet även vara internationalistiskt.

Nedan följer en studiehandledning med ett antal delfrågor som kan ställas i anslutning till varje intervju eller artikel. Det handlar dels som rena ”faktafrågor”, men meningen med flera av de frågor som ställs är att de skall ge upphov till diskussion och debatt. Var beredd på att en del av de frågor som ställs inte har några färdiga svar. Syftet med den här boken är inte att den skall innebära ett mekaniskt inpluggande av en stor mängda enskilda fakta utan är till för att skapa förståelse av fakta på ett sådant sätt att eftertanke och diskussion stimuleras.

Om man bildar en studiecirkel kring innehållet i denna bok tror vi att ett rimligt antal studiemöten ligger kring sju möten. Vill man anordna större möten kring boken med föredragshållare kan man vända sig till VHEK, info@vhek.se.

Vi tror att antalet deltagare bör vara mellan sju och tio personer. Vi tror att man kan välja ut några intervjuer och artiklar till varje studieträff

Det som presenteras här är ett urval av intervjuer och artiklar publicerade i Förortsfeministen, där man kan ta del av ytterligare material om hedersförtryck från
VHEK.

Frågor till stöd för kunskapsinhämtning och diskussion

På flykt i Sverige

Den första intervjun som presenteras i Hedersförtryck. Berättelser från Sverige och världen har rubriken På flykt i Sverige. Det är en skrämmande skildring av ett barns uppväxt i en familj där fadern i alla avseenden är den dominerande gestalten – en härskaren. Han tar sin överordnade ställning i familjen för given.

• Vilka orsaker till hans beteende tycker du dig kunna urskilja?
• Hur skulle du vilja beskriva hans kvinnosyn och uppträdande gentemot kvinnor, inte minst mot sin dotter?

Det är uppenbart för läsaren att modern och barnen har svårt att uthärda faderns tyranniska uppträdande och vill ta sig ur hans grepp över familjen.

• Vad är det som gör att en frigörelse ter sig så svår innan den inleds?

Dottern i familjen har tidigt drömmar och fantasier om ett annat liv.

• Vari består dessa?
• I vilka termer formulerar hon dessa fantasier?

Jag fick välja mellan familjen och kärleken

• Aishas Mohamadis text är självbiografisk.
• Hon gifter sig tidigt – varför?
• Hur vill du beskriva hennes äktenskap?
• Vad är orsakerna till att detta hennes första äktenskap blir misslyckat?
• Vilka former tar sig hedersförtrycket i hennes fall?

När det visar sig att Aishas första äktenskap inte fungerar och hon skiljer sig från sin förste man blir hennes liv som skild kvinna inte så lätt.

• Vilka svårighet möter hon då?
• Hur ser du på hennes funderingar kring oskuldskravet? Religion, rädsla, tradition och osolidariskt skvaller.
• Varför gifter sig Jasmin vid så tidiga år med sin kille?
• Vad skulle i hennes situation kunna ha varit ett alternativ till giftermål?
• Fanns det något alternativ för hennes del om hon var mycket förälskad i sin första kille?
  

Jasmin har under lång tid ett ambivalent förhållande till att bära slöja.

• Vad är det som ärmorsakerna till hennes ambivalens?
• Hur tycker du att hon hanterar sin dotters beslut i frågan om att bära slöja?

Jasmin skiljer sig inte bara en utan två gånger. Första gången hon gifter sig är hon inte ens myndig.

• Hur var det möjligt?

Jasmin är inte ambivalent bara när det gäller slöjan. Hon är det också när hon börjar inse att hennes andra äktenskap, även det, börjar bli ohållbart.

• Hur påverkar denna ambivalens hennes handlande i förhållandet till mannen i hennes andra äktenskap?
• Hennes osäkerhet är kanske förståelig, men den får vissa följder – vilka?
• Hur vill du beskriva förhållandet mellan Jasmin och hennes föräldrar?
• Jämför Jasmins situation med hur Helen behandlas i nästa intervju.
  

Männen bestämde vem jag skulle gifta mig med

Helens äktenskap är resultatet av förhandlingar och överenskommelser mellan olika delar av hennes släkt. Själv hade hon ingenting att säga till om den saken. Det var både,ett tvångsäktenskap och ett barnäktenskap.

• Hur såg uppgörelsen inom släkten ut?
• I vilket förhållande stod Helen i relation till den man hon kom att gifta sig med?
  

Helen berättar att hennes situation inte på något sätt förändras när hon kommer till Sverige. Hennes man uppträder på samma brutala sätt i Sverige som han gjorde i hemlandet.

• Vad är det som gör att hon till sist rymmer från sin man?
• Hur vill du beskriva det sätt på vilket mannen i familjen behandlar Helen?
• Vad kan vara upphovet till hans handlingssätt?
• Hur ter sig hennes liv efter skilsmässan från maken?

Helen lyckas på många sätt friare liv, men det nya livet är inte problemfritt. Efter att ha
anpassat sig till ett friare liv har hon ändå några viktiga krav på svenska myndigheter.

• Vilka?

Visst finns det rättigheter, men de gäller inte för oss

Fatimas föräldrar är fundamentalistiskt troende muslimer, vilket innebär att hon måste följa en lång rad regler för att hennes uppförande av föräldrarna skall anses godtagbart.

• Ge exempel på några av dessa regler.
• Vad är det som är gemensamt för alla dessa regler som måste följas?
• Hur klarar hon av de nya friare förhållandena i gymnasiet?
• Fatima har under sin skoltid ganska tät kontakt med socialtjänsten.
• Vilket är hennes intryck och erfarenheter av deras arbete?

När Fatima till slut flyttar till annan ort tar livet en helt ny riktning.

• Är hennes problem i frågan om hedersförtrycket för hennes del därmed till fullo löst?
• Stigmatiserar man invandrare om man talar om hedersvåld?

Trifa gick som tonåring hos en psykolog där hon berättade om sina problem. Efter en tid förstår psykologen och Trifa själv att hon är utsatt för hedersrelaterat förtryck. Det dröjer emellertid länge innan socialtjänsten ingriper.

• Varför denna fördröjning?

Trifa börjar tala med andra i sin omgivning om sin situation och träffar då feminister och andra politiskt aktiva personer, men möter inget gehör när det gäller det hon har att berätta.

• Varför denna brist på förståelse?

När det gäller döttrarna i familjen och deras framtid hade Trifas föräldrar mycket olika uppfattningar.

• Hur vill du beskriva och förklara denna skillnad?

När det gäller faderns uppträdande gentemot döttrarna ville han troligen sina döttrar väl, men blev aggressiv när han vill förmå dem att förverkliga dessa framtidsplanerna.

• Vems planer är det som skall förverkligas?

Det som drabbar Trifa leder så småningom till myndighetsingripande, rannsakan, rättegång och dom. Rättegången skulle idag med stor sannolikt betraktas som en skandal.

• Hur vill du förklara att rättegången resulterade i en så uppenbart felaktig dom?

Hur kompetent du än är blir du betraktad som omyndig. Saudiarabien är en diktatur.

• Hur upprätthåller landets styrande elit sin maktställning?

Den styrande eliten är synnerligen ekonomiskt privilegierad jämfört med andra samhällsgrupper. Saudiarabien är även ett djupt könssegregerat klassamhälle.

Vilken roll och betydelse skall man tillmäta könsförtrycket när det gäller bevarandet av den rådande samhällsordningen i övrigt i Saudiarabien?

En kvinnas liv i Saudiarabien är kringskuret av en lång rad begränsningar. Likafullt förmår kvinnor med varierande framgång att på olika sätt utvidga sitt livsutrymme.

• Vad är det som fungerar som en frigörande kraft i Hanas fall när det gäller att häva alla de begränsningar som omger henne? Hur bär hon sig åt?
• Vilka knep använder hon sig av?
• Vad kan göras för att stödja saudiska kvinnors kamp för frigörelse?

En romsk kvinnas erfarenheter

Konsten – litteraturen, bildkonsten, musiken och dansen – har stor betydelse för etniska minoriteter när det gäller att bevara sin kulturella identitet. Ett folks kultur kan dock innehålla flera negativa inslag, begränsningar, fördomar och andra traditionella element som står i vägen för människors – i synnerhet kvinnors, frigörelse.

I intervjun med Melina blottläggs flera av dessa traditionella föreställningar och normer som finns bland romer.

• Hur ser dessa normer ut?
• Vilka konsekvenser kan ett brott mot dessa traditionella normer medföra?
• På vad sätt skiljer sig romernas traditionella normer från andra etniska minoriteters normer när det gäller kvinnornas roll och ställning i samhället?

Flera länder, inte minst flera i Östeuropa, präglas i varierande grad av antiziganism – dvs. innehåller rasistiska strukturer, ideologiska föreställningar och en lång rad fientliga fördomar – som för romernas del innebär kulturell segregation och socialt utanförskap. Antiziganismen har sedan flera hundra år djupa rötter även i Sverige.

• Vad har antiziganismen och den kulturella segregationen inneburit för de romska kvinnorna i vårt land och övriga delar av Europa?

Kvinnor är inte männens tillbehör!

Amina berättar ingående om sitt ursprung i den serbiska och muslimskt dominerade staden Novi Pazar, men också om sin uppväxt i Sverige. Hon menar att hon har två identiteter – en svensk och en serbisk. Detta har både för- och nackdelar, men när det gäller frågan om kvinnors rättigheter, ambitioner och framtidsplaner framstår hon som en typisk svensk tjej, vilket medför problem i hennes förhållande till föräldrarna, särskilt fadern.

Detta leder inom familjen till strid om vårdnaden som tar sig våldsamma uttryck och socialtjänsten ingriper, vilket leder till genomgripande förändringar inom familjen.

• Diskutera socialtjänstens ingripande, hur den försökte lösa familjens problem.
• Hade den kunnat göra på annat sätt?

Amina gifter sig ung, får flera barn, vilket rimligen borde glädja hennes svärföräldrar, men det gör det inte – inte ens efter det att Amina äntligen fött en efterlängtad son.

Svärföräldrarna är trots detta inte nöjda.

• Vari består deras missnöje?
• Vad är det de kräver för att de ska bli nöjda?
• Vad skulle hända för Aminas del, om hon uppfyllde svärföräldrarnas krav?

Förhållandet mellan Amina och hennes man leder slutligen till skilsmässa och det blir strid om vårdnaden av barnen. Hur uppfattar du socialtjänstens hantering av det ärende som den fått i uppgift att utreda och ta ställning till.

Männens makt över kvinnorna går före kvinnors hälsa

• Hur gammal är denna ”sedvänja” att könsstympa flickor och vad är det ursprungliga syftet med könsstympning?
• Finns det ett samband mellan religion och könsstympning?
• Hur ser detta i så fall ut?
• Hur har svenska myndigheter hanterat frågan om könsstympning?

Idag är det förbjudet att genomföra könsstympningar i Sverige och förbud mot avresa utomlands vid misstanke om könsstympning. Få fall anmäls dock till följd av en effektiv tystnadskultur.

• Hur skall man bryta denna tystnad?

Det finns ännu så länge få kliniker, till vilka kvinnor kan vända sig för att få vård och hjälp när det gäller könsstympning, men fler planeras.

• Vad kan göras för att öka kunskapen om dessa klinikers existens, eftersom behovet av dem ökar?
• Vad kan göras för att förmå könsstympade kvinnor att besöka dessa kliniker?
• Vad mer kan göras för att öka kunskapen om könsstympning; om dess historiska ursprung och vad den för kvinnornas del medför av fysiska och psykiska lidanden?

Khadra argumenterar för att skolan, särskilt skolsköterskorna, borde kunna göra mer i kampen mot könsstympning.

• Vilka problem kan man anta att de då stöter på och hur skall de övervinnas?

Könsstympning är en djup människorättskränkning som förekommer i många länder. Det är ett internationellt fenomen.

• Vad kan göras för att det skall tas upp och hanteras på ett mer kraftfullt sätt av internationella institutioner och organisationer?

En häxkittel av tradition, religion, korruption och utländsk manipulation

Sahar berättar kort om den vindlande resa Afghanistan gjort under hela efterkrigstiden mellan olika typer av regimer och stormaktsingripanden. För närvarande (2023) är läget för den afghanska befolkning katastrofalt, särskilt för landets kvinnor, som i praktiken inte tillmäts något människovärde alls.

• Hur vill du beskriva Afghanistans ställning inom det vi brukar kalla ”det internationella samfundet”?

Sahar kommer från en minoritet i det afghanska samhället som skulle kunna beskrivas som ”bildad medelklass”.

• Hur beskriver hon sina hem- och familjeförhållanden?
• Vilken roll kan detta tunna skikt i den afghanska befolkningen spela för landets utveckling?
• Vilket ansvar har omvärlden för utvecklingen i Afghanistan – och för kvinnors frigörelse i landet?
• Hur kom det sig att talibanerna, vilka i princip inte kan någonting om hur man styr ett land
  utan endast bruka sina vapen, kunnat gripa makten?

Sahar lever i exil och vill göra sitt bästa för kvinnors frigörelse i sitt hemland och afghanska kvinnor som lever i exil. Trots att livet är betydligt friare här i Sverige känner sig många afghanska kvinnor inte fria.

• Vad kan detta bero på?

Svensk man med ena foten i hederskulturen

Tobias beskriver sin sociala ställning som hbtqi-person i Sverige på ett positivt sätt. Det medger han själv.

• Hur kommer det sig att han kan göra det?
• Han ser sig som i det närmaste som privilegierad jämfört med hbtqi-personer på andra håll i världen?

Sitt svenska medborgarskap och sitt svenska pass till trots kan Tobias inte resa utomlands och känna sig lika trygg som andra svenskar.

• Hur kommer det sig?

Tobias är på det hela taget öppen med sin sexuella läggning och kan tala öppet om sin sexuella läggning med sin mor. Det kan han även göra med sin far, trots dennes pakistanska ursprung och muslimska tro.

Föräldrarna kommer båda snart fram till att Tobias sexuella läggning måste accepteras och respekteras, men de reagerar lite olika efter det han ”kommit ut”.

• Vad kan denna skillnad bero?

Tobias har själv inte drabbats av hedersförtryck, men har på nära håll sett hur hederskulturen fungerar.

• I vilket sammanhang har han kunnat gör detta?

”Det är svenska feministers plikt att stödja kvinnornas revolutionära kamp i Iran”

• Vilken betydelse skall vi tillmäta Fadime Sahindals framträdande och mordet på henne i ett historiskt och politiskt perspektiv?
• Vilken betydelse skall vi tillmäta Fadimes framträdande inom den feministiska rörelsen i Sverige?
• Hur kunde det komma sig att mordet på Fadime bland många ledande politiker och myndighetspersoner enbart betraktades som ett kvinnomord bland alla andra mord på kvinnor?
• Hur ser Nahid på Anders Lindbergs varning för slöjförbud?
• Kan det ligga något i Lindbergs resonemang?
• Hur argumenterar Nahid mot tvånget att kvinnor måste bära slöja?
• Jämför med hur Jasmin hanterade slöjfrågan i den föregående intervju med henne.
• Kan metoden att bekämpa slöjtvånget bero på den politiska och sociala situation man befinner sig i?
• Hur inverkar det i så fall på hur vi reagerar och agerar?
• Hur ser Nahid på begreppet ”islamofobi”?
• Vad lägger hon in i begreppet?
• Vad bygger hon sin rädsla för islam på?
• Hur uppfattar du själv detta begrepps innebörd och funktion i det offentliga samtalet. Grunda analyser, politiskt dubbelspel och sega myndigheter?
• Vilka är de frågor Devin ställer sig i sitt forskningsarbete om pojkarna och deras uppträdande mot flickorna?
• Vad är det som gör att Devin tillmäter Fadime Sahindals så stor betydelse för den feministiska rörelsen?
• Hur uppfattar du detta hans ställningstagande?
• Är det en särskild storts feminism utvecklad och anpassad till vårt lands nationella minoriteter och deras erfarenheter eller handlar det om en rörelse som redan finns, men som måste kompletteras med ett nytt inslag som tar upp invandrade kvinnors situation?

Devin använder begreppet ”invaderande föräldraskap”.

• Hur definierar han detta begrepp?

Devin kopplar samman hedersförtrycket och hedersvåldet med en lång rad företeelser som har med kontrollen av kvinnans sexualitet att göra. I den kontroll som skall utföras tas det för givet att det är de yngre männen inom familjen eller i släkten som skall stå för det dagliga övervakningsarbetet.

• Vilka är det som styr eller är tongivande i detta kontrollerande?
• Vad säger detta om möjligheterna till en demokratisk utveckling bland olika invandrargrupper i Sverige?
• Vilka effekter skulle det få om man kunde lägga hinder i vägen för detta omfattande kontrollerande – dvs. få stopp på det?
• Vem eller vilka grupper skulle protestera mot sådana åtgärder och hur skulle man bemöta dem som vill bevara dessa hinder?
• Vilken är skillnaden i synsätt på barnens ställning och roll i familjen och släkten historiskt och politiskt om man jämför förhållandena i de nordiska länderna med de förhållanden som rått och råder inom olika hederskulturer?

Devin beskriver två samtidigt pågående och motstridiga processer i samhällets syn på hedersförtrycket.

• Hur vill du själv beskriva dessa och vad tror du kommer att blir slutresultatet av en uppgörelse mellan dem?

Skolans nya läroplan slår mot hedersförtrycket

I intervjun med Devin förklarar han: ”Det behövs obligatorisk undervisning på grundnivå om hedersrelaterat våld på yrkesutbildningarna. Vi måste införa grundläggande utbildningar om våld i nära relationer och om hedersrelaterat förtryck och våld.”

• Vad är skillnaden mellan hedersvåld och våld i nära relationer?

Skolverket satsar på olika typer av utbildning när det gäller hedersförtryck och hedersvåld, vilket naturligtvis är bra, men det framförs likafullt kritik mot den.

• Vari består denna kritik?
• Hur ser ett konstruktivt resultat av denna kritik ut?

Kritiken mot hanteringen av hedersvåldet är inte sällan diffus och opreciserad. Den riktar sig kort och gott mot ”skolan”. Sådan kritik är föga konstruktiv och drabbar kanske inte alltid rätt instans eller rätt personer. Skolverkets generaldirektör Peer Fredriksson ger en del tips när det gäller att hantera denna kritik på ett mer konstruktivt och effektivt sätt.

• Vari består dessa råd och tips?

En stor del av det arbete mot hedersvåldet som skolan åläggs att ta upp enligt den nya läroplanen är av den karaktären att de inte kan utgöra ett särskilt skolämne utan måste äga rum i en rad olika sammanhang. Det skulle t.ex. bli svårt att sätta betyg i ämnet sexualitet, samlevnad och relationer.

• Vilka problem stöter man på i skolan när man tar upp denna typ av ämnen i skolan?

Många familjer kommer från en del av världen där levnadsförhållanden och levnadsregler är mycket annorlunda dem i Sverige. Det uppstår lätt missuppfattningar av de förhållandena som råder här.

Helens äktenskap är resultatet av förhandlingar och överenskommelser mellan olika delar av hennes släkt. Själv hade hon ingenting att säga till om den saken. Det var både ,ett tvångsäktenskap och ett barnäktenskap.

• Hur såg uppgörelsen inom släkten ut?
• I vilket förhållande stod Helen i relation till den man hon kom att gifta sig med?

Fredriksson pekar på en del metoder för att komma till rätta med diverse vanföreställningar om svenska förhållanden.

• Hur kan dessa vanföreställningar bemötas och korrigeras?

Det är väl känt att en del skolor är eftergivna och gör undantag för eleverna när det gäller ämnen som Idrott eller Sexualitet, samlevnad och relationer.

• Vilken är Skolverkets syn på en sådan hållning?

Kristen assyrier från Bagdad och polis i Botkyrka

Martin berättar om sin uppväxt i Bagdad och hur det var att där tillhöra en kristen minoritet i ett land med muslimsk majoritet. Han berättar om de oförrätter som den muslimska majoriteten utsatt den kristna minoriteten för och hur minnet av dessa nogsamt bevaras inom den kristna minoriteten. Bitterheten reproducerades.

• Hur förhåller sig Martin själv till dessa förbrytelser i det förgångna?

I Sverige har vi sekulära och religiösa skolor. Det hade man inte i Irak. Däremot hade man könssegregerade skolor. Likafullt kunde man lätt skilja på om en person var muslim eller kristen.

Toleransen mellan de religiösa grupperna har till följd av den politiska utvecklingen minskat.

• Varför?
• Vilka följder har detta fått för utvecklingen av förhållandet mellan könen och vad krävs för att man ska öka jämställdheten?
• Vilka är barnens vänner och vilka är deras fiender?

FN antog deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948. Därefter antog FN en konvention om kvinnans rättigheter som trädde i kraft 1981. Slutligen, 1989, antogs en särskild barnkonvention, som blivit svensk lag.

Det är denna konvention Banni tar fasta på när hon intervjuas. Hon riktar sin kritik mot svenska myndigheters och politikers krav.

• Vari ligger, enligt Banni, svenska myndigheters brister när det gäller deras ämbetsutövning
  rörande hedersförtrycket?
• I vilket avseende brister så många politiker i analys, insikt och förståelse när det kommer
  till frågan om barns rättigheter i hederskulturen?

Det finns partier och organisationer som sprider en direkt lögnaktig propaganda om svenska förhållanden och svenska myndigheters arbete. Inte minst när det gäller barns rättigheter i Sverige.

• Hur tycker du sådana sådana politiska krafter skall bemötas?

Rikta ljuset mot brotten som begås i hederns namn

Jessica beskriver de svårigheter den svenska rättsstaten har när det gäller att komma till rätta med hedersbrottsligheten. Hur ser dessa svårigheter ut i den juridiska vardagen?

Jessica har förslag till förändringar i lagstiftningen så att man på ett effektivare sätt ska komma åt hedersbrottsligheten. Hennes förslag har mött viss kritik.

• Vari består den kritiken?
• Vilken betydelse tycker du att man skall tillmäta denna kritik?

När det gäller äktenskapslagstiftningen beskriver Jessica de många svårigheter som uppstår när man skall fastställa vilka par som är ett gifta och vilka som inte är det.

• Redogör de svårigheter svensk polis och svenska jurister har att brottas med i en snårig verklighet v traditioner och ideologiska föreställningar.
• När det gäller lagstiftningen om barns rättigheter, menar Jessica att det även finns
  svårigheter att hantera.
• Hur skall föräldraansvar förenas med barnets med stigande ålder ökande krav på självständighet när det gäller viktiga och avgörande beslut?
• Vad följer av dåligt utvecklat föräldraansvar eller av ett föräldraansvar som går så långt att det förkväver barnets självständiga utveckling?
• Vari kan ett allt för långt drivet föräldraansvar ha sin grund?
  

FN-medlemmar överser med våld mot kvinnor

Amineh ställer frågan: Hur kommer det sig att FN antagit en konvention om mänskliga rättigheter samtidigt som man med lätthet kan konstatera att många av de medlemsstater som undertecknat konventionen bryter mot den. Man stiftar till och med lagar på det nationella planet som strider mot FN-konventionen om mänskliga rättigheter.

• Hur skall en stat som Sverige agera i FN och andra internationella sammanhang för att förmå andra stater – vilken själva varit med om att underteckna FNs konventioner – att också i praktiken respektera dem?

Amineh föreslår en del långtgående krav.

• När sådana krav ställs av Amineh och andra påpekas det inte sällan i en del politiska sammanhang att sådana krav är ”orealistiska”. Är det fel eller rätt att ställa den här typen av krav?

Förskoleflickor och slöjor

Traditionen att bära slöja går allt längre ner i åldrarna. Anmärkningarna på flickors klädsel (av typen ”din slöja är inte tillräckligt täckande”) blir allt vanligare.

Förskolepersonalen är sällan uppmärksam på vad som sker och det finns dessutom en flathet när det gäller allehanda brott som sker när det gäller barnens rättigheter.

• Jämför med vad Banni säger i intervjun om barns rättigheter.
• Hur skall man komma till rätta med konservativa föräldrars krav på barnen och på förskolepersonal som ibland kan vara aningslös eller stundom eftergiven i sina krav är det gäller barnen?
• Vad betyder religiösa symboler för barn i skola och förskola?

I Sverige upphävdes konventikelplakatet 1858. Dessförinnan var det förbjudet att ha religiösa sammankomster utan att en präst var närvarande. Full religionsfrihet infördes iSverige 1952. Religionsfriheten har sedan dess betraktats som en mänsklig rättighet.

Religionen kan dock användas för andra syften än rent religiösa. Religioner kan användas för att tjäna tydliga politiska syften. Ibland kan det religiösa budskap som förmedlas undermina demokratin.

Stundom, men mera sällan i historien, har religionen understött människors frigörelse från förtryck. Det är inte ovanligt att en nationellt dominerande religion sätter sin prägel på hela samhällsmiljön.

Steget från religiös intolerans till kulturell konformism är då inte särskilt långt. Därvid hotas inte bara den politiska demokratin utan även själva religionsfriheten.

• Hur ska man motverka en sådan utveckling?
• Diskutera hur en sådan förändringar av religionens mål och syfte skulle gå till?

Bidrag ges till extremism och prostitution.

• Varför är författaren så starkt kritisk till det svenska bidragssystemet till religiösa trossamfund.
• Behövs det överhuvudtaget?
• Om bidrag ska anses nödvändigt, hur skall då bidragsreglerna vara utformade?

En del religiösa trossamfund får bidrag från utlandet. Författaren menar de är sammankopplade med vissa politiska syften. Hon pekar även på att det under den religiösa ytan kan dölja sig verksamheter och handlingar som i Sverige betraktas som kriminella.

• Hur skall sådana förhållanden hanteras?

Mellan förhoppningar och verklighet

Denna artikel inleds med en redovisning av förändringar i barnafödandet i Indien. Det förklaras att födelsetalet för flickor ökat och att man börjar komma ikapp födelsetalet för pojkar.

Detta tolkas som ett tecken på att respekten för kvinnors rättigheter stärkts. Författaren tycker naturligtvis att detta är positivt, men uttrycker ändå en viss skepsis. Hon är rädd för att den statistiska grundvalen kan vara alltför bräcklig och de positiva slutsatser alltför svepande.

• På vad grundar hon sin skepsis när det gäller den indiska befolkningsstatistiken?

VHEK:s krav för att stoppa hedersrelaterat våld och förtryck Boken Hedersförtryck. Berättelser från Sverige och världen avslutas med en presentation av VHEK:s ståndpunkter och krav i kampen mot hedersförtrycket.

Diskutera och nagelfar dem gärna. Det finns inte något som inte kan bli bättre. Det gäller såväl den här boken som VHEK:s krav.

Vi vill gärna få tillgång till dina synpunkter den ovannämnda boken och på vår organisations arbete. Det går bra att höra av sig till info@vhek.se .

Några avslutande övergripande frågor

• Finns det någon klar och entydig förklaring till hur hedersförtrycket någon gång i det förgångna uppstod?
• Spelar svaret på denna frågan någon roll – i så fall vilken?
• Hur bör man se på förhållandet mellan religion och hedersvåld?
• Vad är politisk islam?
• Finns eller har det funnits det några likartade riktningar inom andra religioner?

Om man är politisk flykting för att undkomma det förtryck, som politisk islam medför, borde man då inte samtidigt vara motståndare till hederskulturen och hedersförtrycket?

• Vilka svenska myndigheter bör man inrikta sig på om man vill få dem att bättre och ihärdigare ta itu med hedersförtryckets olika former?
• Vad bör dessa myndigheter inrikta sig på att i första hand förbättra sitt arbete?

Det har pågått en lång strid mellan dem som menar att hedersförtrycket är kulturellt betingat och därför inte kan kritiseras och dem som vill bekämpa hedersförtrycket.

• Kan kulturell särart medge undantag från kravet på respekt för mänskliga rättigheter?
• När det gäller könsstympning finns det åtgärder man kan vidta på kort sikt och sådana
  som är långsiktiga.
• Hur ska man motarbeta ett så otidsenligt och uråldrigt kulturellt fenomen som könsstympning?

Hur ser du på förhållandet mellan kampen mot segregation å ena sidan och bevarandet ursprunglig etnisk eller nationell identitet å den andra i fråga om hedersförtry. Vi har, efter att denna bok blev klar, sett enskilda personer i Sverige i provokativt politiskt syfte bränna Koranen?

• Vilka är de som gör detta?

Många muslimer har blivit upprörda. Olika krafter i världen har i sin tur tagit fasta på och använt denna upprördhet för sina specifika politiska syften.

• Vilka är dessa?
• Hur tror du denna internationella utvecklingen i spåren av den konfrontation som uppstått kommer att påverka kvinnornas situation i världen när det gäller kampen mot hedersförtrycket i Sverige och världen?