En tillbakablick på historien
Varken hora eller kuvad (VHEK) grundades 2005 med inspiration från den franska feministiska rörelsen Ni Putes Ni Soumises (NPNS). Organisationen vilar på en universell feministisk och antirasistisk värdegrund och tar tydligt avstånd från kulturell och religiös relativism, rasism samt alla former av våld, förtryck och diskriminering.
VHEK utgår från principen att mänskliga rättigheter är universella och icke förhandlingsbara, oavsett bakgrund, kultur eller religion.
Hedersrelaterat våld och tystnadskultur
Hedersrelaterat våld var länge ett ämne som samhället försökte tysta, trots att behovet av att uppmärksamma frågan var stort. De som försökte berätta om problemen blev inte lyssnade på, och offrens röster ignorerades.
Frågorna marginaliserades både inom politiken och i civilsamhället, trots att de rörde allvarliga kränkningar av grundläggande
mänskliga rättigheter.
I detta tystade landskap steg kompromisslösa kvinnor fram. De vägrade acceptera att övergrepp och förtryck skulle normaliseras eller förnekas. Deras engagemang blev grunden för ett långsiktigt och målmedvetet motstånd mot förtrycket.
Amineh Kakabaveh – en drivkraft från början
Hedersrelaterat våld och förtryck har länge varit ett ämne som samhället försökt tysta. Trots det stora behovet av att uppmärksamma frågan blev de som slog larm ofta ignorerade, och offrens röster förblev ohörda. Under lång tid marginaliserades frågan både inom politiken och i civilsamhället, trots att den rörde allvarliga kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter.
I detta tystade landskap trädde kompromisslösa kvinnor fram. VHEK vägrade acceptera att övergrepp och förtryck normaliserades, förnekades eller relativiserades. Organisationens engagemang lade grunden för ett långsiktigt, målmedvetet och principfast motstånd mot hedersrelaterat förtryck.
Fadime Sahindal – en symbol för kampen
Fadime Sahindal blev en ikon för kampen mot hedersförtryck. Hon kämpade för sin egen frihet – och för alla flickor och kvinnor som lever under hedersnormer och strikt kontroll. Hennes kamp var modig och orädd, men fick ett tragiskt slut när hon mördades av sin egen far.
Fadime talade flera gånger inför Sveriges riksdag. Hon vittnade om hot, kontroll och rädsla och vädjade till samhället och makthavarna att inte vända ryggen åt invandrade flickor och kvinnor som lever under hedersrelaterat förtryck. Hennes ord var en tydlig uppmaning att agera – innan fler liv gick förlorade.
Den 21 januari 2002 mördades Fadime i Uppsala. Hennes död chockade Sverige och blev en brutal påminnelse om att hedersförtryck kan kosta liv.
Fadimes röst tystades, men hennes kamp lever vidare. Hon blev en symbol för mod, frihet och mänskliga rättigheter – och hennes liv är en ständig påminnelse om att kampen mot hedersförtryck inte tillhör det förflutna, utan är högst pågående.
Sedan dess har VHEK under över 18 år anordnat Fadimedagarna, i riksdagen och i städer runt om i landet. Där har makthavare, myndigheter, forskare, aktivister och ögonvittnen bjudits in för att föra samtalet vidare och hålla Fadimes kamp levande.
Organisationen har arrangerat seminarier, samtal, debatter, föreläsningar och aktiviteter om hedersförtryck och dess konsekvenser, ofta i samarbete med andra kvinnoorganisationer, kommuner, skolor, bibliotek, civilsamhällesorganisationer samt riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och förtryck i hederns namn.
Amineh Kakabaveh – grundare och drivkraft
VHEK:s grundare och ordförande Amineh Kakabaveh är människorättsaktivist och socionom. I sitt dagliga arbete möter hon utsatta barn, unga och vuxna. Hon var riksdagsledamot mellan 2008 och 2022 och har själv vuxit upp under hedersnormer, vilket gett henne djup och unik kunskap om hedersrelaterat våld, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
I Sverige har Amineh varit en av de starkaste och mest konsekventa rösterna för hedersutsatta. Under sin tid i riksdagen var hon en drivande kraft i att lyfta frågorna, ofta trots betydande motstånd. Hon tog initiativ till och grundade det tvärpolitiska nätverket i riksdagen mot hedersrelaterat våld och diskriminering.
Arbetet har varit framgångsrikt och VHEK har i dag kunniga och engagerade ambassadörer inom flera politiska partier – från vänster till höger.
Lagstiftning och påverkansarbete
Genom sitt långsiktiga arbete har VHEK varit drivande bakom flera viktiga lagstiftningar och reformer som stärker skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Bland annat har organisationen drivit oliks politiska krav som resulterat flera lagstiftningar på plats:
- Förbud mot barn- och tvångsäktenskap
- Förbud mot kusinäktenskap
- Förbud mot oskuldintyg och oskulsoperationer och oskuldskontroller
- Utreseförbud mot bortförande av barn
- Införandet av hedersmotiv som straffskärpningsgrund
- Jämställdhets delmål 7
- Hedersrubricering
- Förbud mot sk omvändsförsök
Principer och värdegrund
Sedan starten har VHEK haft en tydlig princip: kvinnors och flickors mänskliga fri- och rättigheter är inte förhandlingsbara. Hedersrelaterat våld och förtryck måste bekämpas utan undantag.
Organisationen verkar även för att skydda pojkar, hbtq-personer och andra som drabbas av liknande former av våld och diskriminering. En orubblig tro på universella mänskliga rättigheter har alltid varit drivkraften i VHEK:s arbete – i Sverige och internationellt, bland annat med engagemang kopplat till Iran, Afghanistan, Turkiet, Kurdistan, Irak, Saudiarabien och Indien.
Tidiga kartläggningar och forskning
VHEK var först i Sverige med att kartlägga barns och ungas verklighet under hedersnormer. Kartläggningarna Elvahundra och Tolvhundra, genomförda i Göteborg och Stockholm, visade att hedersförtrycket var ett djupt, brett och växande samhällsproblem.
Utbildning och folkbildning – över två decennier
Under åren har VHEK utbildat hundratusentals människor genom föreläsningar, workshops, seminarier och debatter – från förorter till landsbygd.
Organisationen har producerat folkbildande material såsom:
- Rapporterna 1100 och 1200 sedan 2016.
- Tidskriften Förortsfeministen sedan 2018P
- Podcasten Hederspodden 2019
- Metodboken Respektguiden, 2009 och 2024 används i Stockholms skolor (årskurs 7–9)
- Boken Hedersförtryck – berättelser från Sverige och världen (2023)• Kursen ”Förtryck i hederns namn ) 2017
VHEK arbetar i skolor, SFI, fritidsgårdar och kvinnojourer och samarbetar med kvinnoorganisationer och folkhögskolor. Tillsammans med Viskadalens folkhögskola har organisationen sedan 2017 arrangerat kursen Förtryck i hederns namn för yrkesverksamma.
Opinionsbildning och medlemsengagemang
Under hela sin 20-åriga verksamhet har VHEK varit en ständigt närvarande kraft i samhällsdebatten. Trots motvind har organisationen bidragit till ett tydligt skifte i hur hedersrelaterat våld diskuteras i Sverige.
VHEK bedriver aktiv opinionsbildning genom sociala medier, debattartiklar och som remissinstans i frågor som rör jämställdhet, hedersrelaterat förtryck samt kvinnors och barns rättigheter.
Engagerade medlemmar har varit en avgörande kraft – de har deltagit i seminarier, mött människor ansikte mot ansikte, delat kunskap och erfarenheter, skrivit texter, och stått på demonstrationer för förändring.
Förändring skapas tillsammans
Bli medlem och engagera dig – varje insats, stor som liten, gör skillnad.