VHEK-gäst i Feministiskt Perspektiv

Tillbaka på ruta noll

Nesreeen Salem är aktiv inom Egyptian Women Union samt författare och frilansare, bosatt i UK. Hon var på besök i Stockholm på inbjudan av Varken hora eller Kuvad för att träffa riksdagsledamöter samt föreläsa och delta i en paneldebatt i ABF-Stockholm. Feministiskt perspektiv träffade Nesreen Salem för en intervju.

Militären gör ingen skillnad mellan politiskt aktivist, NGO-medlem eller civila… ingen kommer undan deras maktutövande. De griper folk och alla är i princip skyldiga tills de bevisar motsatsen. Flera utländska och egyptiska journalister sitter fängslade nu, berättar Salem. Kanadensiska filmaren John Greyson är en av dessa arresterade utan någon formell arresteringsorder. Nyheten om honom och hans medresande Tarek Loubani har nått internationella medier under veckan. Båda gripna hungerstrejkar sedan mitten av september i protest. Amnesty International har också fördömt egyptiska myndigheter och militären för massarrestering av oskyldiga under de senaste två månaderna. Salem berättar med stor oro att det inte är goda tider för NGO-aktivister heller.

– Anklagelserna och rättegångarna mot en rad icke-statliga organisationer började redan under den nu avsatte president Morsi, de anklagades för att ha tagit emot pengar från utlandet. Ironiskt nog var det faktiskt NGO:er som försvarade Muslimska Brödraskapets rättigheter under Mubaraks era när de var under attack. Men förföljelserna mot NGO:er som startade under Brödraskapets styre fortsätter även idag under militärstyret och anklagelserna används för att hota och gripa aktivisterna. Även om att tysta ner folk med dessa metoder inte är något nytt i Egyptens historia, med revolutionen 2011 skapade en förväntning hos folket som trodde att allt detta skulle ändras, påminner Salem.

Många i Egypten som jag talar med menar att det fanns inget annat alternativ än att bilda Tamarod-rörelsen och störta Morsi. Håller du med?

– Nej. Det var inte det enda valet vi hade. Vi kunde vänta tills denna demokratiskt valda president sitter kvar sin period. Nu har vi hamnat i ruta ett, inte ens det, till och med innan dess, innan revolutionen 2011.

De som stödjer den kedja av händelser som ledde till Morsis fall menar att Brödraskapet höll på etablera sig inne i systemet som iranska regimen lyckades göra under de första 2-3 åren efter revolutionen 1979. Därför befarades att det kunde bli försent om man väntade ut Morsis period. Vad tycker du?

– Det hela handlar just om militären och deras position. Militären är den mest mäktigaste maktfaktorn i Egypten. Det är de som styr. Det som sägs om Brödraskapet växte starkt är relativt sant, men de skulle aldrig kunna komma över militärens mak eller utesluta dem. Och Brödraskapet har visst försökt, men lyckades inte alls att skaffa sig en enda bra position inne i armén. Frågan i mina ögon handlar om Egypten någonsin skulle kunna bilda ett politiskt parti som är starkare än militären. Kommer det civila samhället någonsin bli så starkt att kunna tvinga armén tillbaka till sina baracker?! Annars finns det inga som helst garantier att vilken president som helst i framtiden inte faller med en liknande kupp.

Salem håller med om att Morsi var lätt att bli av med eftersom stödet för honom och hans rörelse inte var lika stort som de själva bedömde att det var.

– Brödraskapet var korrupt och hemskt och det ledde till att folk började hata dem och var inte bredda att ge de en annan chans, påpekar Salem.

Vad gäller kvinnorna och deras rättigheter, tycker du att kvinnor tjänade någonting på Morsi och brödernas borttagande från makten?

– Allmänt sett har kvinnors situation inte blivit bättre, säkerheten har inte blivit bättre även nu under militären. När det gäller kvinnors rättigheter enligt lagen i den nya konstitutionen måste jag säga att vi kvinnor är vinnare. När salafisterna var i konstitutionskommittén lyckades de med stöd från Brödraskapet att införa lagar om barnäktenskap, kvinnoslaveri och liknande, allt skulle anpassas till sharialagar som de tolkade.

Vad skulle ha hänt om Morsi stannat kvar, vad skulle hända kvinnors rättigheter anser du?

– Det skulle bli ett stort socialt backslag för kvinnorna, när det gäller rättigheterna. Män började bli mer arroganta under brödraskapet, på gatorna attackerade de kvinnor som inte bar slöja, nikab-bärande salafi-kvinnor klippte håret av unga tjejers på t-bana, har jag hört. De såg sig själva vid makten och utnyttjade den. Även om det inte ännu var som i Iran eller Saudiarabien verkade de vara på väg att komma dit. Därför är det en komplicerad politisk situation med olika aspekter. Jag som kvinna är glad att se slutet på Morsis makt, men som politiskt medveten ville jag se demokratin respekteras när det gäller en vald president. Så jag är glad att se slutet på Morsi-styret, men jag blir gladare av att se slutet på militärens makt. Jag vill inte ha de två som mina enda alternativ.

Låt oss tänka tio år från nu med Morsi och brödraskapet vid makten. Hur skulle det ha sett ut i Egyptens kontext?

– Åt helvete! Men det som pågår nu med militären vid makten är ett helvete också och jag vill inte ha någon av dem. Nu hoppas vi mycket på den nya konstitutionen som håller på att korrigeras och presenteras inom kort. Nivån på helvetet kommer att avgöras av den nya konstitutionen! Jag tror att det är därför folk, särskilt den tredje rösten som varken stöder Brödrakapet heller militären, avvaktar. Vi vill se vilken konstitution det blir och vilken effekt den har på vår politiska framtid. Vi hoppas på att den nya konstitutionen kan avgöra hur civil den politiska kartan och makten ska vara, hur kvinnors rättigheter garanteras i den och hur mänskliga rättigheter respekteras.

Nesreen Salem uttrycker sina personliga åsikter i denna intervju och representerar inte Egytpian Women’s Union.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *