Upprop för asylsökande kvinnors rättigheter

Fyra kurdiska kvinnor behöver ditt stöd. Vi i föreningen Varken hora eller kuvad som skrivit detta upprop är trötta på att se hur kvinnors rättigheter ständigt kränks i den svenska asylprocessen! Vi kommer dagligen i kontakt med flickor och kvinnor som söker asyl i Sverige och som behandlas under all värdighet av Migrationsverket och andra myndigheter. Just nu har vi kontakt med fyra kurdiska tjejer, två från Irak och två från Iran som har flytt från könsrelaterat våld och hedersvåld och som vägrats asyl i Sverige. Det måste ske en förändring nu och vi hoppas att du och din organisation ställer er bakom upproret och står upp för dessa fyra kvinnor rätt att stanna samt att kvinnor generellt får ett rättssäkert och värdigt bemötande när de söker
asyl i Sverige.

Ni kommer säkert ihåg det lesbiska paret Pari och Delsa från Kurdistan, Irak som Tv4 rapporterade om i november 2010. Paret är förföljt av polisen i Irak och lever under dödshot från familjer och shejketer. Allt detta finns dokumenterat men trots det vägras de asyl. Migrationsverket hävdar att de kan återvända till Irak och dölja sin sexuella läggning. Detta går emot Migrationsverkets egna rättsliga uttalanden och är en kränkning av deras mänskliga rättigheter. Tjejerna har bott i Sverige sedan 2005 och deras fall skulle överklagas till Europadomstolen efter avslaget från Migrationsverket 2010. Någon överklagan gjordes dock aldrig då den tillordnade advokaten från Migrationsverket aldrig följde upp fallet eller lämnade in någon överklagan. Trots att ett gravt tjänstefel begåtts lever nu tjejerna återigen under utvisningshot.

Nyligen avslog också Migrationsverket en asylansökan från två systrar från Kurdistan, Iran som flytt på grund av hedersrelaterat och andra former av könsrelaterat våld och trakasserier. Migrationsverket har motiverat sitt beslut med att situation i Iran ser ut på följande viss: ”Av grundlagen framgår att alla medborgare, både män och kvinnor ska ha lika rätt till skydd enligt lag och får ta del av alla mänskliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i enlighet med islamsk lag.”

Man undrar om migrationsverket på allvar tror på att alla har samma rätigheter i Iran? Är det allas lika politiska rättigheter när folk torteras, fängslas och avrättas på grund av att de är anhängare till oppositionella partier eller protesterar mot valfusket? Är det alla medborgares lika rätigheter när kvinnor räknas som en halv människa enligt lagen när det gäller arvsrätt, vårdnaden av barn m.m? Att kvinnor stenas till döds på grund av otrohet?

Ett annat känt fall är Pejam. Att lyssna på hennes berättelse är som att höra en hemsk saga. Hennes far hotar att döda henne under direkt tv-sändning då SVT:s journalister spelar in ett telefonsamtal. Inte heller detta räcker som bevis och Pejam vägras asyl i Sverige.

Detta är verkligheten för dessa kvinnor och alla andra som dagligen kontaktar oss med liknande berättelser. Det är kvinnor som lever under ständigt hot och förtryck både här hemma i Sverige och i sina hemländer och som trots det vägras asyl. 2006 infördes kön och sexuell läggning som asylskäl i utlänningslagen. Vad är det då för fel, varför fortsätter Sverige att utvisa kvinnor och hbt-personer trots vittnesmål om dödshot, våld och förföljelse? Det är en enorm besvikelse och ett slag i magen när Migrationsminister Tobias Billström säger att han inte tänker göra mer för dessa människor, vilken verklighet lever han i!?

I Röda korset rapport ”Kvinnor i asylprocessen” (RK 2008-11-30) konstateras att en stor del av asylhandläggarna inte följer de nya bestämmelserna från riksdagen bl.a. på grund av bristande genuskompetens. Konsekvensen blir att kvinnor inte får könsrelaterad förföljelse och sexuella övergrepp beaktade som asylskäl.

Latif Khanim som är chef på kvinnojouren Assudda har vid flera tillfällen kontaktat det svenska konsulatet och vädjat till Sverige att inte skicka tillbaka de kvinnor som söker asyl på grund av hedersrelaterat våld. Precis som de flesta Irakiska kvinnoorganisationer har gjort under åren. I stället för att lyssna på de insatta gjorde Migrationsverket en egen resa till regionen. Under det officiella besöket visade makthavarna att det finns kvinnojourer i mellanöstern och Irak, Kurdistan. Det är den bilden som ligger till grund för Migrationsverkets landrapporter och beslut när utsatta kvinnor från de aktuella länderna söker uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverkets bild av situationen för utsatta kvinnor i många
länder är uppseendeväckande. Ett skräckexempel går att hitta i rapporten ”Hedersrelaterat våld i Libanon, Syrien och de kurdstyrda provinserna i norra Irak” (MIV 2009-07-24) där det påstås att utsatta kvinnor i de nämnda länderna har tillgång till skyddat boende och där olika myndighetspersoner påstår att personer som uppger hedersrelaterat våld som asylskäl i Sverige ofta ljuger om detta. Det är ett stort problem att dokument av denna typ påverkar svenska myndigheters bedömning av utsatta kvinnors asylskäl (se t.ex. MIG 2008:39).

Det är med förundran och stor förtvivlan som vi följt svenska migrationsmyndigheters verksamhet. Det finns stora brister i kunskaper hos myndigheterna om situationen i asylsökandes hemländer och de olika hotbilder som de lever under. Förståelsen för asylsökandes situation och vad de gått igenom är ofta skrämmande dålig och istället för att lyssna är utgångspunkten från handläggarna ofta grundat på en djup misstro mot den asylsökandes berättelse.

Det har inte sällan inträffat att enskilda personer eller organisationer tagit sig an asylsökandes ärenden och upplyst myndigheter och domstolar om de verkliga förhållandena så att deras rätt till asyl kunnat tillgodoses. Om migrationsmyndigheterna i dessa fall från början hade haft
tillfredsställande kompetens och förståelse skulle inte detta behövt inträffa.

Vi kräver därför att:

• Svenska Migrationsmyndigheter förbättrar sin land- och genuskompetens, samt förståelse för asylsökande kvinnors situation för att på så sätt stärka rättssäkerheten för kvinnor i asylprocessen.

• Pari och Delsa:s fall öppnas igen omedelbart, att de försäkras rätten till asyl och får upprättelse för de fel och kränkningar som begåtts i deras ansökningsprocess.

• Att systrarnas fall vid tredje överklagan försäkras rätten till asyl. Det är inte rimligt att Migrationsverket avslår deras ansökan med så uppenbar oförståelse och kompetens om deras skyddsbehov.

Varken Hora Eller Kuvad

Artikel i Aftonbladet om Pari och Delsa

SVT-inslaget om Pejam

Röda korsets rapport om kvinnor i asylprocessen

One thought on “Upprop för asylsökande kvinnors rättigheter

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *