Artikeln tidigare publicerad av Aftonbladet »
Tolv år har gått sedan Fadime Sahindal mördades av hennes far. Hennes ”brott” var att hon ville välja sin egen livspartner. I dag ser situationen inte särskilt mycket ljusare ut. Enligt Unicef gifts 39 000 flickor bort dagligen, runt om i världen. Sverige är tyvärr inget undantag. År 2009 kartlade Ungdomsstyrelsen i en omfattande undersökning över 70 000 svenska ungdomar som inte är fria att välja sin framtida livspartner. Dessa unga löper risk att bli bortgifta och flickor är, såsom i resten av världen, särskilt överrepresenterade.
Nästan två år har gått sedan ”Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap” (SOU 2012:35) presenterades för regeringen. Utredningen fastställde att samhällets skydd måste omfatta alla individer, oavsett kön eller etnicitet.
Förslagen var bland annat att tvångsäktenskap och barnäktenskap kriminaliseras och att möjligheten till dispens för att få ingå barnäktenskap tas bort. För organisationen Varken hora eller kuvad, som har arbetat med mänskliga rättigheter, feminism, demokrati och rasism sedan år 2005, var utredningen ett välkommet initiativ.
En stärkt lagstiftning skulle förbättra situationen avsevärt för de 70 000 ungdomar i Sverige vars liv är starkt begränsade av en kollektivistisk hedersetik.
Det intensiva informationsarbete som föreningen bedriver för att informera unga tjejer och killar om deras rättigheter är inget annat än tomma ord, om inte lagar och samhället förmedlar samma sak.
Budskapet från FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention går inte att missförstå. Deklarationens första artikel fastställer klart och tydligt att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”.
Varje individ har rätt att välja sin livspartner, och ett äktenskap kan endast ingås mellan två myndiga personer som har gett sitt fulla samtycke. Tvångs- och barnäktenskap strider därmed inte bara mot svensk lagstiftning, utan berövar även individen dess grundläggande fri- och rättigheter.
I dag finns dock fortfarande sätt att kringgå den svenska lagstiftningen, exempelvis genom så kallade utländska fullmaktsäktenskap, där äktenskap kan ingås mellan en eller två frånvarande parter.
Ett annat kryphål i lagen är tvåårsregeln, som innebär att en kvinna som fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning måste stanna i relationen i två år för att ha rätt att söka eget uppehållstillstånd. Tvåårsregeln tvingar därmed kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet att uthärda en lång tid av misshandel och kränkningar.
Sverige måste bli tydligare i sin lagstiftning och i enlighet med FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och en rad internationella konventioner säkerställa att dessa rättigheter åtnjuts av alla svenska medborgare, oavsett kön, klass, etnisk bakgrund, sexuell läggning, trostillhörighet eller funktionsnedsättning. Lagstiftningen måste skärpas så att barn från olika religiösa, kulturella eller etniska minoritetsgrupper omgärdas av samma skydd som barn i majoritetsbefolkningen.
Vi kräver:
- Att fullständiga medborgerliga fri- och rättigheter för ungdomar och kvinnor med utländskt ursprung och romer ska gälla i praktiken.
- Att utländska fullmaktsäktenskap med svensk anknytning ogiltigförklaras.
- Att möjligheten till dispens för att få ingå barnäktenskap tas bort.
- Att bestämmelserna kring godkännande av vigselförrättare och kraven gällande vigselrätt för trossamfund skärps.
- Att tvåårsregeln slopas och att skyddsreglerna kring invandrade kvinnor som utsätts för våld av sina män stärks.
I morgon är det tolv år sen Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa – ett fall som blixtbelyste den hederskultur som styr många unga människors liv. Ett sätt att styra dem är att gifta bort dem innan de är myndiga, något som svensk lag borde sätta stopp för en gång för alla, skriver dagens debattörer.
Amineh Kakabaveh
ordförande för Varken hora eller kuvad och riksdagsledamot (V)
Gertrud Åström
ordförande för Sveriges Kvinnolobby
Arne Ruth
fd kulturchef på DN och debattör
Haideh Daragahi
exiliransk feminist och debattör
Margareta Olofsson
ordförande för Rädda Barnens arbetsgrupp för hedersfrågor
Ewa Larsson
ordförande för Gröna kvinnor
Angela Beausang
ordförande för ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Halala Rafi
samordnare för Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter och Kvinnojouren Nina
Claes Borgström
advokat
Kati Dimiter-Taikon
nytänkande romska kvinnonätverk