Reviderad Upplaga – I den tredje utgåvan av Respektguiden finns ingen avslutande litteraturlista. Längst ner på den här sidan hittar du länkar till den litteratur som refereras och citeras i guiden. Litteraturen är på svenska och i några fall på engelska.
Forskare uppskattar att ca 240 000 ungdomar i Sverige drabbas av hedersrelaterade begränsningar i sin vardag. Samhället har ett ansvar att inte svika dessa ungdomar.
Respektguiden gavs ut första gången på franska 2003 av vår moderorganisationen den förortsfeministiska organisationen Ni Putes, Ni Soumises (Varken Hora Eller Kuvad) med stöd av det franska utbildningsdepartementet för att spridas i franska förortsområden. Den första svenska versionen gav vi ut redan 2007 av Varken Hora Eller Kuvad (VHEK). Nu har den tredje och omarbetade upplagan av vår metodbok Respektguiden utkommit tack vare ekonomiskt stöd från Skolverket och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF).
Respektguiden vänder sig direkt till ungdomar och upplyser dem om deras rättigheter. Den utgår från ungdomarnas egna erfarenheter och frågor.
Respektguiden ger läsaren egna verktyg för att arbeta emot hedersnormer sexuella trakasserier, för ett jämställt och inkluderande samhälle. Detta arbete börjar med att respektera sig själv och att respektera andra. Det handlar om att respektera lagar, men också om att bli medveten om hur lagarna skyddar våra gemensamma rättigheter inte minst unga flickors rättigheter.
Den nya svenska utgåvan har språkligt bearbetats och uppdaterats av sociologen Klas Gustavsson och har ett nytt förord författat av Amineh Kakabaveh, ordförande för VHEK.
I förordet skriver Kakabaveh:
”De tjejer och kvinnor som drabbas av det hedersrelaterade våldet och förtrycket saknades i #metoo-uppropen. För den som växer upp med hedersnormer är tystnadskulturen svårare att bryta och oftast kan man inte känna stöd från familj eller den närmaste omgivningen. Syftet med Respektguiden är just att göra fler medvetna och våga tala om det som är svårt.”
Respektguiden är nödvändig läsning också för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar som lever under hedersförtryck.
NI KAN BESTÄLLA RESPEKTGUIDEN HÄR
Amineh Kakabaveh, ordförande Varken Hora Eller Kuvad
I Respektguiden omnämns en del lagändringar som inte riksdagen hade hunnit besluta om i januari 2020, men som det samtidigt fanns en tydlig riksdagsmajoritet bakom. Sedan boken trycktes har flera av dessa lagändringar genomförts. Detta gäller bland annat den straffskärpningsgrund för alla brott som förövas utifrån ett medersmotiv, som omnämns på sidorna 32-33 i Respektguiden. På sidan 72 beskrivs hur regeringen förberett en särskild bestämmelse om barnäktenskapsbrott, som nu antagits av en enig riksdag. Detsamma gäller för de lagändringar som beskrivs i Respektguiden (72-73, 77-78) och som nu gör det möjligt för socialtjänsten att, med stöd av domstolsbeslut, belägga ett barn som löper en påtaglig risk att föras ut ur landet för att giftas bort eller könsstympas beläggas med ett tillfälligt utreseförbud. I syfte att skydda den utsatte kan också barnets pass dras in. Det tillfälliga utreseförbudet gör det straffbart att föra ut barnet ur landet.
I Respektguiden finns flera hänvisningar till lagtexter. Dessa hittar du enkelt på lagen.nu eller i riksdagens författningssamling. Enklast är att söka på den aktuella lagen eller lagrummet (t.ex. ”brottsbalken kapitel 6 § 1” i en sökmotor).
Citaten från ungdomar i kapitlet ”Engagemang” är främst hämtade från VHEK:s rapporter Elvahundra (2016) och Tolvhundra (2016).
På sidorna 15ff beskrivs bakgrunden till bildandet av Ni Putes, Ni Somises. Mer att läsa i detta ämne hittar du i Fadela Tamaras bok Varken hora eller kuvad (2005).
På sidan 20 hänvisas till FN:s kvinnokonvention och Deklaration mot våld mot kvinnor.
På sidan 21 återges statistik hämtad från en rapport från Brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) rapport om våld i när relationer. Rapporten Brott i nära relationer: en nationell kartläggning(2014).
Citatet på sidan 24 från Fadime Sahindahl är hämtat från hennes tal i riksdagen från 2001.
På sidorna 32ff behandlas frågan om hbt-personers särskilda utsatthet för hedersförtryck. Mer om detta ämne hittar du här.
På sidan 34 refereras till FN:s barnkonvention.
På sidan 36 citeras vad som skrivs om ”kulturrelativism” i en rapport från FN:s ekonomiska och sociala råd. Denna rapport finns att ladda ner i fulltext.
På sidorna 37ff finns råd till dig som arbetar i skola eller på annat sätt möter ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Mer information finns i ett material framtaget av Skolverket.
På sidan 37 refereras Skolinspektionens granskning från 2018 av skolornas undervisning i sex- och samlevnad. Denna rapport kan laddas ner i fulltext.
På sidan 41 refereras ett beslut från Diskrimineringsombudsmannen (DO) 2017 om hinder för könsuppdelad undervisning, läs detta beslut här.
På sidorna 43ff finns en faktaruta som tar upp olika kartläggningar om hedersförtryckets utbredning i Sverige. Dessa kartläggningar kan också laddas ner i fulltext, se Gift mot sin vilja (2009), Frihet och ansvar (2007) och Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad (2007). Kartläggningen av de tre svenska storstäderna från 2018 finns också att ladda ner. Se de rapporten för kvantitativa data för Stockholm, Göteborg och Malmö. Liknande data för Uppsala finns i en rapport från Tjejers rätt i samhället (TRIS). Se också VHEK:s kartläggningar Elvahundra (Stockholm) och Tolvhundra (Göteborg).
Regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer gjorde en uppskattning av antalet utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, se slutbetänkandet Våld i nära relationer – En folkhälsofråga (2014). Rättssociologen Astrid Schlytter menade i en intervju 2017 att 240 000 unga i Sverige lever under hedersförtryck. För mer om svårigheterna med att kartlägga omfattningen av det hedersrelaterade förtrycket, se Socialstyrelsens slutredovisning Ett liv utan våld och förtryck (2019).
På sidorna 74ff behandlas frågan om kvinnlig könsstympning. Mer om kvinnlig könsstympning finns att läsa i Socialstyrelsens rapport Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning (2015). Se också vägledningsmaterialet Våga se (2015).
På sidan 80 finns en faktaruta om hymen och oskuldsintyg. Socialstyrelsens tillkännagivande att oskuldskontroller är förbjudna finns att läsa här. Mer information om såväl medicinska bakgrundsfakta som de juridiska perspektiven på området finns i Nationellt center för kvinnofrids kunskapsöversikt Att möta patienter som säker för oro kring oskuld och heder (2011)