Här finns vi

Fyra röster från VHEK ute i landet


VHEK har startat lokalföreningar i några städer runt. Förortsfeministen har gjort några korta intervjuer med några av dessa lokalorganisationers ordförande om vilken roll och ställning förortskvinnorna tilldelas i det svenska samhället, vilka förändringar de skulle vilja se när det gäller unga invandrarkvinnors situation och vad de anser vara den största utmaningen för barn och unga i socialt utsatta områden (förorter). De talar också om vilken roll VHEK kan spela för barn och unga i utsatta områden. En tredje viktig fråga som de besvarar handlar om vad de förväntar sig av samhället – dess myndigheter, politiska partier, ideella organisationer, m.fl.

Therèse Lahtimäki, ordförande i VHEK Väst bor i Vårgårda, en kommun i Västsverige, ganska nära Göteborg.

Therèse Lahtimäki

– Den största utmaningen för barn och unga är att bli synliggjorda, sedda och respekterade.

– Det måste finnas en gemensam syn på vilka normer och värderingar om hur vårt samhälle skall vara uppbyggt. Har inte samhället en sådan samsyn, som omfattas av alla kommer vi aldrig att uppnå den jämställdhet som vi vill ska vara samhällets kännemärke.

– Makthavare, myndigheter, organisationer av olika slag kan inte fortsätta att blunda för verkligheten. Den ”svenska” jämställdheten är ett ideal att sträva efter. Men ska idealet bli verklighet måste mycket förändras. Och det krävs resurser, poängterar Therèse.

– För att kunna tackla problemen måste det ges resurser till rättsväsendet, kvinnojourer och andra typer av organisationer som verkar för ett sekulärt, jämställt och demokratiskt samhälle. Och det måste stå klart för alla att FN:s Barnkonvention gäller för alla! Från den finns inga religiösa eller etniska undantag!

Therèse understryker att skattemedel ”under inga omständigheter skall bortskänkas till organisationer och föreningar som torgför en skev kvinnosyn som motverkar samhällets värderingar”. När det gäller idéella föreningar och organisationer och deras verksamhet, menar Therèse att sådana behövs, för att sprida information och kunskap om de olika normer och värderingssystem, som förekommer och gror vid sidan av och isolerade från dagens svenska samhälle. VHEK och andra ideella organisationer behövs som folkbildare för att sprida kunskap om den ”svenska” jämställdheten (som är väl grundad sig på FN-resolutioner) och om de krafter som försöker motverka den.

Devrim Arslan

Devrim Arslan, ordförande för VHEK Östergötland, kommer från Turkiet och bor numera i Norrköping. Engagemanget  för jämställdhetsfrågor väcktes då hon insåg att vi fortfarande lever med föreställningen om mannen som norm.

– Kvinnokampen för mig handlar om rätten att vara en likvärdig medborgare. Det handlar om kvinnors rätt till sina egna kroppar och till sina egna liv. Det handlar om att inte bli diskriminerad pga av kön eller att kvinnors sexualitet kontrolleras.

I dagens mest jämställda länder, tex de nordiska, finns det, trots vackra proklamationer, kvinnor som berövas sin röst och som inte hörs. Därför är det viktigt att föra deras talan.

– Jag märkte att vi invandrakvinnor inte omfattades när det talades om ”feminism”. Vi ingick liksom inte i sammanhanget. När vi pratar om jämställdhet i Sverige tenderar vi att glömma bort modiga invandrarkvinnor som kämpat och som kämpar för sina egna och för sina medsystrars rättigheter. Dessa kvinnor borde självklart ha en framträdande roll i ett demokratiskt samhälle. Jag anser att vi måste utplåna alla former av förtryck som pågår under förevändning av våra bakgrunder, vår religion, kultur eller etnicitet, förklarar Devrim.

– Den största sociala utmaningen är det utanförskap som  invandrarkvinnorna och barnen är försatta i. VHEK gör sitt yttersta för att få kvinnorna att själva bli aktiva för att på så sätt förändra den egna situationen. Samhället måste också hjälpa till. Skolor, SFI och folkhögskolorna kan hjälpa till med att sprida information om Mänskliga Rättigheter. Invandrarkvinnorna måste bli aktiva medborgare för att bli respekterade och för att erhålla de rättigheter som alla andra medborgare i Sverige har; rätt att uttrycka sina tankar, sina åsikter och känslor. För att uppnå detta krävs ett utvidgat samarbete, både nationellt och internationellt. Det handlar om medborgarrätt!

– Man borde få till möten, diskussioner och skapa ett forum – gärna flera – där invandrarkvinnor kan bli informerade om sina rättigheter och skyldigheter. Det handlar om medborgarrätt.

 

Hiba Kadhem, ordförande för lokalföreningen VHEK i Uppsala berättar att hennes första kontakt med Varken Hora eller Kuvad var av mer indirekt slag.

Hiba Kadhem

– Jag hade läst flera artiklar av och om Amineh Kakabaveh sommaren 2015, som handlade om situationen i Stockholms förorter. Jag är en 21å-årig tjej som bor, pluggar och jobbar i Uppsala. Jag har alltid brytt mig om kvinnofrågor. Det hela började nog när jag som tonåring märkte att jag och mina tjejkompisar inte fick samma möjligheter och samma frihet som mina bröder och dras killkompisar. Sedan var jag med på Socialistisk Forum på ABF i Stockholm. Då bestämde jag mig för att registrera mig som medlem i VHEK.

Hiba förklarar att detta att betrakta sig som feminist är en självklar sak för henne och att det borde vara det för vilken tonårstjej som helst.

– Jag började engagera mig i kvinnofrågor när jag började läsa på universitet och jobbade på ett ställe där jag dagligen träffade kvinnor som var utsatta på olika sätt.

– Jag tycker att det är alldeles för få som talar om hedersproblematiken. Och många försöker bortförklara hedersvåldet som ett våld bland många varianter av ”mäns våld mot kvinnor” (som mantrat lyder) i största allmänhet. Men ”mäns våld mot kvinnor” fördöms av en samhälleliga omgivning, där det förekommer. Men när det gäller hedersvåldet är det ett våld som har en annan sociala omgivning – och den accepterar detta våld mot kvinnor. Det är en inkapslad tystnadskultur, som gör det svårt för dem som är utsatta för den att komma till tals. Därför är det viktigt att det talas mycket om hederskulturen.

I Uppsala har vi startat en lokalavdelning av VHEK sedan drygt ett år. Vi har haft andra aktiviteter som workshops och seminarier i bl.a. skolor och i asylboenden.

Hur ser situationen ut där, undrar vi,

– Uppsala är en rätt så feministisk studentstad. Dock med en viss typ av feminism – den sort som för det mesta fokuserar på svenska kvinnors problem utifrån ett klassperspektiv. VHEK tar upp problem som är rätt nya i Sverige, men också nya bland feminister. Många kanske inte kan relatera till den och vågar därför inte prata om hederskulturen.

Hiba påpekar att det är viktigt att se hur grupper och aktivister i de länder och samhällen som brottas med den typen av problem arbetar.

– Det är bra att ta vara på deras erfarenheter. Det ger både säkerhet och styrka i arbetet på att förebygga och förhindra våld i hederns namn.

Avslutningsvis ställer vi frågan om det finns något hon skulle vilja säga till läsarna av Förortsfeministen?

– Ja, jag är så glad för att det är så många som vill engagera sig i de här frågorna fast de själva inte är direkt berörda av den. De ska ha en kram från mig.

Warda Fatih, som är ordförande VHEK i Malmö/ Lund-regionen och ger en utförlig beskrivning och sin bild av hur hon ser på hederskulturen och VHEK:s arbete.

Hur uppfattar du VHEK:s roll och betydelse?

Warda Fatih

– VHEK är en viktig organisation som drar fram det hedersrelaterade förtryck för såväl flickor som pojkar i det svenska samhället i ljuset. Hedersförtrycket kännetecknas av tydliga patriarkala strukturer där männen ansvarar för familjens och i synnerhet kvinnornas heder genom att kontrollera deras sexualitet, umgänge, frihet och fritid.
Så länge som det finns flickor och pojkar som växer upp i Sverige utan att få åtnjuta de grundläggande demokratiska fri – och rättigheterna behövs VHEK. VHEK upplyser, informerar och uppmuntrar debatten kring det hedersrelaterade förtrycket och våldet med en vilja att mötas och förbättra situationen för alla barn, ungdomar och familjer i Sverige.

Hur yttrar sig det hedersrelaterade våldet?

– Det är viktigt att komma ihåg att hedersförtrycket kan ta sig uttryck på många olika sätt. I de allra flesta fall handlar det om ett lågintensivt förtryck som inte går att detektera utifrån. Det involverar sällan direkt fysiskt våld och är därför svårt att upptäcka eller uppskatta. Männen bär samtidigt ofta ett stort ansvar för att kontrollera, beskydda och försörja familjen.

Hur påverkas pojkar och män av hedersförtrycket?

– De tarka patriarkala strukturerna upprätthåller en skadlig machonorm som resulterar i att män inte kan eller får visa sig sårbara eller försvagade. Många gånger begränsas unga flickors, och till viss del även unga pojkars, livsutrymme så pass radikalt att det hämmar deras personliga utvecklingen.

– Trots att man kan vara oense om hedersproblematikens omfattning och utbredning vet vi att problematiken finns och att den resulterar i grova kräkningar mot den enskildes frihet. Så länge som det finns flickor och pojkar som växer upp i Sverige utan att få åtnjuta de grundläggande demokratiska fri – och rättigheterna behövs VHEK. VHEK upplyser, informerar och uppmuntrar debatten kring det hedersrelaterade förtrycket och våldet med en vilja att mötas och förbättra situationen för alla barn, ungdomar och familjer i Sverige.

Vilka utmaningar finns och varför är det viktigt att lyfta förorternas flickor, ungdomar och kvinnor som är utsatta för hedersförtrycket?

– De stora utmaningarna ligger i det förebyggande och långsiktiga arbetet mot det hedersrelaterade förtrycket och våldet. Kortsiktigt är samhället i regel bra på att hantera akuta situationer med polisiära åtgärder, besöksförbud och skyddat boende. Men detta innebär sällan att det ursprungliga hotet eller förtrycket försvinner, tvärtom har vi i många fall sett att sådana insatser leder till det motsatta. När det gäller att långsiktigt skydda mot hedersrelaterat våld och förtryck och samtidigt förebygga att problematiken finns det brister i samhället.

– Den stora utmaningen ligger även i att komma i kontakt med redan utsatta personer och uppskatta var problematiken är som störst. Ännu finns ingen ordentlig kartläggning gjord i Malmö/Lund, vilket gör att kommunen i sitt arbete förhåller sig till rena gissningar och uppskattningar kring antalet drabbade. Vi vet att mörkertalet är stort. Mycket skam är kopplat till frågor som rör det hedersrelaterade våldet. Den kollektiva bestraffning och i många fall upptrappade hotbild som blir följden av en anmälan resulterar ofta i att flickor och kvinnor inte vågar anmäla. Då är det viktigt att det finns en organisation som tar denna problematik på största allvar och försöker rensa i myter och fördomar för att på riktigt kunna bemöta de personer som är utsatta och tillsammans med dem kunna förändra situationen i förorterna.

Vilken roll spelar VHEK i Lund/ Malmö och vilka utmaningar står man för just där du bor?

– I Malmö/Lund finns många unga och studerande som är på väg att ta sina första steg ut i vuxenlivet. Många gånger hindras de som lever med en problematik med en tydlig hederskontext inte ta dessa steg ut i livet fullt ut och saknar någon annan att vända sig till, prata med.

– Då det ännu inte gjorts någon fullständiga kartläggningar av det hedersrelaterade förtryckets omfattning i Lund/Malmö vet kommunen ofta inte hur stora insatserna kring det förebyggande arbetet bör vara. VHEK kommer att aktivt arbeta för att tillsammans med Malmös kommun skapa en kartläggning av problematiken i området. Vi kommer även att arbeta med informations- och kunskapsspridning på skolor och universitet. En stor del av vårt arbete går ut på att uppmuntra debatt mellan politiker, socionomer, vården, rättsväsendet och civilsamhället för att tillsammans kunna förhindra att problematiken uppstår eller förvärras.

– Men framförallt önskar vi vara närvarande i de områden där utsattheten är som störst och genom olika evenemang komma i kontakt med personer som önskar få sin röst hörd genom vår förening! Genom att samla den feministiska förortsrörelsen i en förening blir vi starkare och får större inflytande. Då kan vi i större utsträckning påverka de politiska beslut som tas på området.

Kommande evenemang, VHEK-arrangemang i Lund och Malmö

Den 22/1 kl. 15.00-18.00 kommer VHEK Skåne att tillsammans med GAPF Malmö att anordna ett uppmärksammande av Fadimedagen på Biograf Panora, Friisgatan 19 i Malmö.

VHEK Skåne kommer tillsammans med Lunds FN-förening att anordna ett uppmärksammande av den Internationella dagen för Social Rättvisa den 19/2 kl 15.00 på ABF, Kiliansgatan 9, i Lund. Där kommer Amineh Kakabaveh att vara en av talarna och presentera rapporten 1200 – en kartläggning av det hedersrelaterade förtrycket i Göteborg.

Den 20/2 kl 18.30 på ABF, Kiliansgatan 9 i Lund kommer VHEK Skåne att anordna ett uppstartsmöte för föreningen där Amineh återigen presenterar sitt arbete och rapporten 1200 som genomförts av VHEK i Göteborg. Under denna dag kommer det finnas möjlighet att lära känna föreningen och intresserade kan välja att engagera sig!